Sveriges val

Vem får rösta

Svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är, eller har varit, folkbokförda i Sverige har rösträtt i riksdagsvalet. Kandidater måste själva ha rösträtt och vara nominerade av ett parti, efter att i förväg ha samtyckt till kandidaturen. Svenska medborgare bosatta utomlands kan rösta per post eller på plats hos en ambassad eller ett konsulat.

Så fördelas riksdagens 349 mandat

Riksdagen har 349 mandat: 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat, som fördelas för att göra den nationella representationen så proportionell som möjligt. Ett parti behöver 4 procent av rösterna i hela landet för att komma in i riksdagen, eller 12 procent av rösterna inom en enskild valkrets för att få mandat i just den valkretsen. Mandaten fördelas enligt den jämkade uddatalsmetoden över 29 valkretsar, som i huvudsak följer länen — Stockholm, Skåne och Västra Götaland är vardera delade i flera valkretsar. Stockholms län var den största valkretsen efter valet 2022, med 43 mandat; Gotland, med 2, var den minsta. En kandidat kan också bli vald direkt genom personröster, vilket kräver minst 5 procent av partiets röster i valkretsen.

Spärrar i region- och kommunvalen

Spärrarna är lägre utanför riksdagen. Ett parti behöver 3 procent av rösterna i regionen för att komma in i regionfullmäktige. För kommunfullmäktige beror spärren på hur kommunen är indelad: 3 procent i kommuner som är indelade i valkretsar, och 2 procent i kommuner som inte är det. Personröster till regionfullmäktige kräver dessutom minst 100 röster, och till kommunfullmäktige minst 50.

Källor

• Valmyndigheten, “Distribution of seats”
• Sveriges riksdag, “Elections to the Riksdag”