Anderssons konsensusodds föll till 77,6 procent natten till 2 september, den lägsta noteringen vi uppmätt

Ett enda hopp över natten

Klockan 23:29 UTC den 1 september 2026 gav konsensussiffran Magdalena Andersson 86,1 procent för att bli statsminister efter valet, och Ulf Kristersson 12,3 procent. Nästa observation i serien kommer först klockan 09:49 UTC följande morgon, och då stod siffrorna i 77,6 respektive 20,8 procent. Det är våra två närmast liggande mätpunkter kring rörelsen, det finns ingen mätpunkt mellan dem, så det här är ett enda hopp mellan två insamlingsomgångar med ungefär tio timmar emellan, inte en stegvis rörelse under ett fåtal timmar.

Räknat mot exakt ett dygn före den senaste observationen, enligt vår egen metod för den 24-timmarssiffra som visas på marknadssidan, är fallet 8,5 procentenheter för Andersson.

Båda marknaderna rörde sig lika mycket

Klockan 09:49 UTC noterade Polymarket Andersson till 77,6 procent och Kristersson till 20,9 procent. Kalshi noterade samma par till 78,4 och 17,7 procent. Båda källorna rörde sig alltså ungefär lika mycket samtidigt, Andersson ned drygt åtta procentenheter hos Polymarket och sju hos Kalshi, vilket är den viktigaste enskilda kontrollen på en rörelse av den här storleken: en siffra som rör sig lika mycket på båda plattformarna är ett faktum om vad marknaderna som helhet nu prissätter, inte brus från en enskild orderbok.

En ny bottennotering, inte en återgång

77,6 procent är den lägsta konsensussiffran vi uppmätt för Andersson i den här marknadens historia. Seriens högsta notering var 92,1 procent, satt den 23 augusti 2026. Marknadens allra första observation, den 3 augusti 2026, gav henne 80,5 procent, vilket betyder att morgonens siffra ligger under även den allra första mätningen i serien, inte tillbaka till någon tidigare nivå.

Som jämförelse: klockan 14:04 UTC den 14 augusti 2026 stod konsensus i 81,9 procent för Andersson. Morgonens siffra ligger alltså lägre än så också, marknaden har inte återvänt dit, utan passerat den nivån på väg neråt.

Vad vi inte säger

Vi vet inte varför marknaden rörde sig, och vi tänker inte gissa. Vi publicerar det prisserierna visar och de källor de kommer från: den nuvarande konsensussiffran ger Andersson 77,6 procent, den ger inte henne en förklaring. Ett påstående om orsak kräver en källa som går att kontrollera, och vi har ingen som binder den här rörelsen till en mätning, en utfrågning eller en händelse.

Det är inte en ursäkt utan en poäng: om orsaken visar sig senare, och elva dagar före ett val gör den ofta det, står serien kvar exakt som den var, tidsstämplad och källbelagd, och går att läsa mot vad som än kommer fram. Ett prisdiagram med en förklaring påklistrad i efterhand är en sämre historisk källa än ett utan.